Lördag

Lyckades motvilligt ta mig upp till kl 9.00 idag för att bege mig till skolans bibliotek för att skriva labrapport om den bomb vi tillverkade på termodynamiken i fredags. Solen strålade emellertid på ganska bra utanför fönsterna, så jag, Petra, Sofie och Therese begav oss till skolans sports & recreation center med tillhörande pool istället.

Där brände jag av 1500 fritt på nytt personbästa 36,57. Therese som är en mycket duktigt simmerska gav mig sedan en lektion i framförallt teknik. Ett par kallsupar senare så hade jag nog lärt mig lite i alla fall. Så nu finns det hopp att jag slipper se ut som min namne Eric Moussambani i bassängen i fortsättningen..

Over n out

Sushi!

Efter att genomsökt hela campus och praktiskt taget alla dess foodcourts (det är många vill jag lova) har vi nu gett upp hoppet om att kunna äta sushi till lunch. Man kan hitta all asiatisk mat som man kan tänka sig på skolan, men alltså inte min favorit.

Därför tog jag, Fredrik, Sandra och Erica oss till Vivo City (fett shoppingcenter) ikväll för att se vad de hade att erbjuda av rå fisk.

Det blev en trevlig fredagsmiddag!

Eftersom det är helg vill jag också bjuda på mitt favorit-YouTube-klipp för tillfället. Never say no to a Panda. Briljant reklam för ost. (Ledsen om jag är nåra månader efter just nu..)

Dagens profil 14/10/10

JOE!



Denna grabb är en av mina nya favoriter på Sheares Hall. Anledningen är jag nyss gled ned till vår matsal där det säljs "supper" mellan 22.30 och 01.30. Eftersom denna supper är rennomerad över hela campus så kan kön vara förjävla lång ibland. Så var fallet när jag gled ned alldeles nyss för att inhandla min spicy fried rice. Jag lägger av en suck som hörs över hela matsalen varpå Joe som står längst fram i kön erbjuder sig att inte bara handla utan även leverera maten till mitt rum (vilket ni kan se honom göra på bilden).

Hans vänner brukar säga att Joe ser ut som en häst. Själv vet jag inte, bedöm själva.

Joe på en en affisch som sitter i hissen. Reklam för något oklart event.

Måste säga att singaleserna här på mitt boende är väldigt vänliga mot mig. Jag tror de fortfarande tycker jag är ett exotiskt och spännande inslag.

Squash vs bänkpress

Min kollega, vän och studiekamrat Fredrik brukar göra sig lustig över att han alltid spöar mig i squash. Givetvis förlorade jag även idag, en bra gissning är att matchreferat och skryt (som brukligt) snart dyker upp på vederbörandes blogg. Frustrerad över resultatet (4-1 i set) föreslog jag att vi därefter skulle tömma den sista energin på gymmets bänkpress.

Händelseutvecklingen i gymmet ger mig öppet mål att på ett effektivt sätt - och med hans egen medicin - ta ned min squash-överman på jorden. Men jag är den större mannen och avstår.

Detta meddelas endast på detta sätt.

Dagens profil 10/10/10

Så var det dags för bloggens första icke singalesiska profil!

Simon Müller kommer ursprungligen från München där han pluggar Fysik. Här på NUS läser han bl.a. Advanced Quantum Physics. I våra klasser är det cirka 350 personer. Ovan nämnda kurs läses av Simon samt 3 kinser. Examinatorn har varit handledare åt två forskare som vunnit Nobelpriset i fysik. Simon har huvudet på skaft med andra ord.

Förutom att vara väldigt trevlig så utmärker han sig med en rad egenheter. Hans far är tydligen läkare och när han var liten brukade han roa sig med att läsa hans läkarböcker vilket har föranlett en svår hypokondri som gör sig ständigt påmind. När vi reste till Batam i Indonesien gick Simon klädd i heltäckande kläder under hela helgen i rädsla för malariamyggor (som givetvis inte finns på ön).



Här ser vi Simon på Singapores casino. Stilig men något överdressad eftersom klientelen till 98 % bestod av kedjerökande kineser i Hawaii-skjortor.

Lämna falsklegget hemma är du gullig..

Helg

Så var ännu en skolvecka över. En vecka som präglats av labbrapporter och en släng av feber.

Helgen kommer vigas åt hängivna studier i hållfasthetslära. I förrgår gjorde jag ett stort kontantuttag och nu visar det sig att några är sugna på att åka till casinot imorgon - vilket trevligt sammanträffande! (eller snarare inte)

I Singapore äter vi mycket vattenmelon, därför bjuder jag på detta videoklipp:

http://www.twitvid.com/Q41DB

OKEY?

Idag hade vi föreläsning i det ädla ämnet konstruktionsmaterial. Nu när halva kursen har gått så är det standard att man byter föreläsare. Den nya föreläsaren har hittills givet ett mycket märkligt intryck. En av många lustigheter är att han har två favoritord "okey?" och "basically". Idag roade vi oss med att räkna hur många gånger han sa "okey?".

Resultat: Under 20 minuter sa han "okey?" 215 gånger. Det blir i snitt en gång per 5,05:e sekund.

Riktigt starkt jobbat!

Mela Lis? Nej tack, jag e Ploppmätt!

Innan jag for hit så var jag väldigt belåten med att slippa laga mat på ett helt år. Såhär två månader in på året så skulle jag betala dyra pengar för ett ordentligt kök och riktigt råvaror. Ris och nudlar står mig upp i halsen.

Det är väldigt billigt att äta på Sheares Hall och runt skolan (15 spänn per måltid), men då får man inte särskilt vällagad mat tyvärr.

Därför bestämde jag mig för att lyxa till det ordentligt såhär på söndagsförmiddagen. Pasta med tomatsås och fetaost (50 kr för 300 gram i affären).



Vad man skulle kalla lättlagat i Sverige kallar jag för lyxmat idag!

5 toasters av 5 möjliga!

TRAFFIC

Om man läser "Lonley Planet - South East Asia" har de på första uppslaget listat 10 stycken "must see" i Sydostasien. På plats nummer 1 kommer "Traffic" med motiveringen att man kan få se precis vad fan som helst i trafiken. Meningen avslutas med en stillsam lyckönskning till resenären med hopp om att man klarar sig utan smärre olyckor.

Alla som har rest i denna del av världen vet nog vad jag talar om. Vem har inte haft hjärtat halsgropen när man sitter bak på en tuk-tuk eller när taxichaffisen gör en omkörning vid ett krön och obekymrat tvingar ut mötande bil i vägrenen?
Hursomhelst, på Bali hyrde vi en dag minibuss+chaufför som skulle ta oss runt ön. Dagen led mot sitt slut och jag började begrunda det faktum att jag lyckats överleva ytterligare ett antal mil på dessa vägar. Vi kommer då mot en 4-vägskorsning i 50/60 km/h. En normalt funtad (eller svenskt skolad) människa stannar givetvis, men vår chaufför nöjer sig med att tuta två gånger för att uppmärksamma övriga trafikanter om vår framfart.

En ungefär lika begåvad mopedist kommer med full fart in från höger i samma korsning och smällen är ett faktum. Vi hade änglavakt och vår grupp kom undan med att en tjej fick sy två styng i knäet. Mopedisten överlevde med skador i axlar och ben enligt vad vi fick förklarat för oss.

Denna händelse lade givetvis något tung förstämmning över en annars så trevlig utflykt. Vi repade oss dock ganska fort och kunde njuta ordentligt av resterande del av semestern =)


August - en glad men inte särskilt kompetent chaufför.

Höstlov!

Där satt den!

Har varit här i typ 7-8 veckor nu. Känns som igår man landade här. Man har precis lärt sig rutinerna och skolan har precis kommit igång på allvar. Vad gör vi då? Tar höstlov såklart!

Recess week är allt annat än välförtjänt med tanke på hur förhållandevis lite tid man har lagt ned på studierna. Men man är ju inte dummare än att man tackar ja till en veckas ledighet. Så när alla mina singalesiska vänner ser denna vecka som en möjlighet till att stänga in sig och ta igen allt plugg som släpar så sätter jag och Fredrik oss på ett plan till Bali kl 21.05 ikväll.

Bali har fina vågor och Fredrik har en schysst Nikon D9o, så jag tänker mig att en bild av denna typ dyker upp på bloggen om 10 dagar. Vi hörs!

Dagens profiler 15/9-10

Hej!

Eftersom det bor över 4 miljoner människor i Singapore har jag insett att jag måste snabba upp tempot på "dagens profil" om jag ska hinna bocka av allihopa. Därför kör vi två personer idag!

Först ut: Alden Ho

Alden är min nextdoor-granne som brukar hjälpa mig med allsköns problem som uppstår. Exempelvis agerade han IT-hantverkare när min internet låg nere i början av min vistelse här. Han är en mode och-dansintresserad datastuderande kille som vill åka på utbytesår till Japan eftersom han har hört att det finns en sju våningar stor Armanibutik där.

Näste man till rakning: Sho

Sho är bördig från Kobe i Japan. Han pluggar vanligtvis Political Science i Tokyo, men just nu är han precis som jag på utbyte till NUS. Sin blygsamma muskulatur till trots är han en duktig simmare. När han blir stor vill han bli diplomat, han pratar redan nu Japanska, Koreanska, Kinesiska och Engelska så jag antar att han är på god väg.

Alden till vänster och Sho till höger i bild

Vänföreningen Linköping-Singapore

Här på NUS har vi stött på ett antal killar som hade det tvivelaktiga nöjet att åka på utbytesår till Sverige och Linkeboda. Trots vår skepsis verkar det vara nöjda med sin tid på östgötaslätten, jag menar, våra två städer är ju inte riktigt jämförbara på alla plan.

Hursomhelst, dessa gossar är sjukt trevliga och vi har träffats några gånger för att äta lunch, senast idag.



PS

Om nu någon av mina läsare där ute är intresserad av svensk-asiatiskt brobyggande och vill låta sig inspireras mer utöver detta blogginlägg så kan jag tipsa om denna sida: För vänskap mellan Sverige och Demokratiska Folkrepubliken Korea (DFRK, Nordkorea).

Dagens profil 7/9-10

Så var det dags för ännu en av mina grannar här på Sheares Hall. Hans namn är Tam Boon Heng. På grund av sin relativt tunna hårväxt, ett munparti som liknar en mule, utstickande ögonglober och en mage som liksom utgör basen på en kägla så kallas han oftast för Homer.

En gång lär de övriga ha målat honom gul och tvingat honom att gå runt med en donuts i munnen. Han verkar dock ta det hela med ro och har dekorerat sin dörr med teckningar på sin gelike.

Rackartyg i korridoren

Live update:

Mina grannar Giayh och Boon Heng har stulit en flaska vitt vin från okänt ställe som just nu försörjer ca 10 personers fnitterfylla. Stämmningen är uppsluppen, men en tjej verkar ha tagit illa upp ty hon gick precis och skvallrade om regelöverträdelsen (drickandet alltså, inte stölden) för Hao Jun som är prefekt i vår korridor.

Jaja, dom är ju trots allt bara 21..

Att blogga i ett land utan yttrandefrihet

Nu har vi varit i Singapore i en dryg månad. Sakta men säkert börjar man anpassa sig till livsstilen och lära känna landet bättre. Visste ni att Singapore egentligen bara är en kvasi-demokrati? Andra partier är tillåtna, men eftersom all massmedia är statligt kontrollerad så lider medborgarna av någon sorts politisk apati och ingen skulle få för sig att rösta på något annat parti.

Bara det faktum att jag driver en blogg - det nya millenniumets starkaste vapen mot förtryckande regimer - anser jag borde borde placera mig i gruppen av andra frihetskämpar såsom Nils Dacke, Hans & Sophie Scholl och Dalai Lama m.fl.

Valdagen

Idag har vi varit ett stort gäng svenskar på ambassaden och röstat. Noterade att i högarna med valsedlar så var moderaterna den mest utplockade, följt av (S) och därefter kom nog (mp).
Därefter tog vi oss till IKEA och åt lunch och köpte på oss lite knäckebröd och sill. Svindyrt men antagligen värt det.


Dagen till ära har jag lämnat flipfloppsen hemma och klätt upp mig i skjorta och långbyxor.

Sällan har väl halvfabrikat smakat så gott..

Mambo Jambo

Ikväll har vi gjort väldiga framsteg i integrationen till den asiatiska livsstilen. Vi har nämligen gått på Mambo Jambo på Zouk.

Kvällen började som en vanlig utekväll med förväntningar i stil med vanlig utgång. När vi anländer till Zouk (ett av de trendigare ställena i stan) så visar det sig att det är Mambo Jambo-kväll. Detta innebär att i mitten på dansgolvet står ett antal eldsjälar (mellan 1-5 st) som antagligen har spenderat varenda onsdag på Zouk de senaste 25 åren. Dessa är någon form av alfahanar/aerobicsledare som dansar till musiken som spelas, varpå alla dansar efter. Detta ackompanjeras av obskyra 80/90-talsdängor som är så ute att inte ens Mix Megapol skulle få för sig att spela dem.

..och ändå står man där och sjunger med och gör dessa infantila dansrörelser. En upplevelse måste jag säga!

Kvällssol

Mitt rum ligger i västlig riktning-ish. Dessvärre har jag en stor byggnad framför mitt fönster vilken begränsar min utsikt ganska hårt. Om jag däremot går ut i korridoren så kan jag se kvällssolen spegla sig i Business-schools' glasfasad. Det tackar vi för!

Rond "lektioner": NUS - LiTH : 0 -1000

Efter tre veckor i skolan så har man så smått kunnat bilda sig en uppfattning om undervisningen här på NUS. Med en topp30-placering på rankingar bland världens bästa universitet så har man trots allt hyfsade förväntningar på kvalitén. Föreläsningarna och professorerna får anses vara klart godkända, dessa herrar vet vad de snackar om. Laborationerna håller också bra standard, ungefär som hemma.

Men om vi tittar närmre på lektionerna så lämnar de en hel del att önska. I varje ämne ges det i snitt 30 minuter lärarledd/assistentledd lektionstid per vecka. Detta att jämföra med LiTH:s 4 timmar/vecka. Idag hade vi tutorial (lektion) i hållfasthetslära. Det var den i särklass sämsta lektion jag någonsin vart på. Fanskapet vid tavlan var en arrogant och ointresserad äldre student som på obegriplig engelska (han läspade dessutom!) stod och babblade. Att se vad han skrev på tavlan var i många fall helt omöjligt. Till en början trodde jag att det hela hörde den singalesiska kulturen till, men snart insåg man att ingen i klassrummet såg vad han skrev. När någon lite försiktigt påpekade detta för läraren blev han förnärmad och sa åt vederbörande att istället sätta sig längre fram.

Vid LiTH präglas lektionerna i de flesta fall av någorlunda struktur och engagemang från läraren. Att man dessutom kostar på sig 4 gånger så mycket lärarledd tid som på NUS är värt att uppmärksamma.

Big up till Linkeboda och med förhoppning om bättring i undervisningen på NUS!

PUSS på er!